dagstiden, tå alt Husfolket woro frånwarande på en aflägse äng, hwarigenom ingen ting blef räddadt utur Byggningen.
Kyrkoherdans Boställe, af ett Hemman Krono, är icke långt ifrån Kyrkon belägit, och har 6 tunnors Utsäde, litet Hö, och hwarken Mulbete eller Skog. År 1618 then 16 Oct. lade Kon. GUSTAV ADOLPH til Prestebordet Krono-Hemmanet Skälf til Stom-Hemman, hwilket Kon. CARL then Ellofte confirmerat then 5 Dec. år 1682. Wid thetta Hemman äro äfwenock 6 tunnors Utsäde, litet Äng, och Mulbete af ängen intagit, samt något Mulbete på Utmarken. Pastoratet är vacant.
6. NÆSBY, Consistoriel.
Uti Kongl. Wettenskaps Academiens Handlingars Adertonde Tom pag. 263. ser man en utförlig beskrifning öfwer Näsby Kyrka och Sokn, som nu warande Kyrkoherde wid Församlingen år 1755 berömligen författat, och kan ther läsas af then, som närmare uplysning til hafwa om Kyrkan och Soknen, än rummet här tillåter at utföra. Blir man altså nu, som altid, wid then behageliga kortheten.
Kyrkan står på en Kulle, 26 alnar ifrån Sjön Roxen, wid Näsby berustade Säteri, som hafwer sitt namn af belägenheten, hwilken liknar ett Näs, i synnerhet när Wårwatnet flyter til och Roxen upstiger öfwer ängarna i Soknen; och har Kyrkan fått sitt namn efter Säteriet, hwilket med Kyrkon är byggdt uppå Krono grund, en god half mil ifrån Linköping. Hwad tid Kyrkan blifwit funderad, kan icke med wisshet sägas, dock finner man, at en Salmandus warit Rector Ecclesiæ Næsaby år 1290, hwaraf kan slutas, at ock thenna Kyrkan har en ansenlig ålder. Icke ses hon någon gång wara tilbyggd, utan
