Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/468

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
248
¤ )( ° )( ¤

blefwen idkad under namn af Åtweds Bergslag, och synes på många ställen tekn efter fordna tiders Hyttor och Grufwor, hwilka länge sedan blifwit ödelagde. Ett nytt Kopparstrek blef upfunnit och uptagit uti Kiäggehängs berg för kort tid sedan; men som fants, at omaket icke skulle lönas, så öfwergafs thet. Säterier äro här:

1. Dala eller Stora Dala, Frälse-Säteri af 2 Hemman, med Biörkekro ett halft Hemmingstorp och Ekstufwan, som therunder äro afhyste, och nu tilsammans utgjöra 3 hela Frälse-Hemman. Säteriet ligger tre fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har en ståtelig Åbyggnad af trä tillika med en kostelig Trägård, tilräckelig åker, Äng och Mulbete, skjön Skog, godt Fiske, några få underlydande Bonde-Hemman och tilräckeliga Dagswerks-Torp. Riks-Rådet och Gouverneuren Eric Swensson Ribbing skref sig til Stora Dala 1630, och Landshöfdingen Bengt Ribbing år 1660. Sedermera hafwa General Sinclair, Ryttmästaren Gert Leijonhielm, Öfwerste-Lieutenanten Eric Cederberg och Cornetten Gustav Martin Fock ägt Säteriet. Nu är Majoren och Riddaren Johan Gripenwaldt ägare theraf.

2. Wigbyholm, Frälse-Säteri af 2 och ett halft Hemman, ligger ett litet stycke ifrån Kyrkon wid SJön Erlången, och har tilräckelig Åker och Mulbete, ansenlig Äng, god Skog, litet Fiske, några Bonde-Hemman och Dagswerks-Torp. Säges at en Gunnar Galle, Scheidinger och en Baron Kagg för Kongl. Rådet och Öfwerste Marskalken Gref Carl Piper ägt Säteriet, som nu är then sednares Dotter-Son, Hoff-Marskalken, Grefwen och Riddaren Nils Eric Bielke tilhörigt.

3. Rödsten, Cornetts-Boställe wid Tjusts

Compagnie,