i Öster belägne Hemman äga någon Skog, hwaremot the andre hafwa somlige liten, somlige aldeles ingen, utan måste köpa i nästgränsande Soknar. Jordmånen består merendels af swartmylla, som är sandblandad, och äro til Hemmanen små Utsäden, liten Äng, och knappt Mulbete. En liten Å rinner igenom Soknen, wid hwilken står en Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, och en Sicht-Qwarn, som ofta lida watnbrist. Ättebackar äro här på åtskilliga ställen. Ett gammalt Domare-Säte ses ock nedan för Brunsås i SödOst, ther 12 i ring lagde stenar, hwar och en på 3 mindre, äro lagde och uphögde. Somlige af Stenarna äro otilbörligen rubbade af them, som tagit sand uti en nära in til belägen Sandgrop: och wore önskandes, at dylika gamla Minnes-märken blefwo, för thes antiquitet, förbudne at förstöras. Utom thet at Allmogen med slit sköter Hemmansbruket, äro en del af them ganska behändige til at förfärdiga Träkäril, såsom Mjölkbunkar, Kannor och Stop, förutan flere och större Laggkäril af Ek, En, Furu och Gran. Säterier äro i Soknen:
1. Ekenæs, Frälse-Säteri af 5 Hemman, har en ståtelig Stenhus-byggnad med 3 små torn på taket; ligger tre ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 25 tunnors Utsäde, 300 lass Äng, tilräckligt Mulbete, litet Skog, godt Fiske, wacker Trägård, Mjöl-Qwarnar med 6 par Stenar, ett helt Krono-Rusthåll med Augmenter, Gästgifware-Gården Kumbla i Gistad Sokn, 17 och tre ottondedels Bonde-Hemman, 8 rå och rörs- och 7 andra Dagswerks-torp. År 1562 har Ekenäs med Mauritsholm warit ett Sture Gods, och först uti thet 17:de Seculo skref sig Riks-Rådet och Marskalken Gustav Axelson Baner til Ekenäs, warande Ekenäs ännu Banere Familiens.
