Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
31
¤ )( ° )( ¤

mycket sannolikt, at the fläste Sten-Kyrkor, i ÖsterGötland, äro i theras tider anlagde, under Biskop Gisle, som öfwer 40 år satt wid ämbetet[1].

XVII. Ehuru wäl ÖsterGötland war Upsala Konung underdånigt, har thet likwäl en rund tid haft sina egna Hertigar eller Jarlar, som woro myndige Herrar i Riket, befryndade med Nordiska Konungahusen, och äfwen med Fursteliga Tyska Slägter. Theribland kan först räknas Folke Jngewaldson hin Tjocke kallad[2], Folkungarnas Stam-Fader,

hwars

  1. I början af trettonde hundrade talet, eller Seculum, hafwa Uti ÖsterGötlands Biskopsdöme, som tå, utom nuwarande Gräntsor, inbegrep Öland, Gotland, Tiohärads Lagsagu, Ambyrde, Möre, Tweta, Mo och Wist Härad, eller fem nu warande hela Landshöfdingedömen, warit öfwer 1100 kyrkor, hwilket af Sturlesons Heims Kringla Tom. 1. pag. 477 kan inhämtas. Sedermera innehåller Knytlinga Sagan, Cap. 110. pag. 218, at uti Wärends Biskopsrike, som thet ther kallas, hwilket tå, til ett särskildt Stifft, blifwit beständigt ifrån Linköpings Biskopsstol söndradt allena warit 56 Kyrkor. Men huru många af thessa Kyrkor warit af Sten upförde, finnes på intettthera af thessa ställen utsatt.
  2. Utan at med gissningen uppehålla, wil jag anföra thet äldsta witnesmål om Folkungarnas uprinnelse, sådant, som Messenius thet uti Theatr. Nobilit. Svec. pag. 121 upteknat: Denique Archivi nostri testimonium de prosapiæ huius inclytæ progatatoribus, prisco quodam vetustatis fragmento comprehensum, libuit adnectere: ”Fulcho Fylbiter fuit paganus, et genuit tres filios