tå warit byggdt på en Holma uti Sjön Rängen, en half fjerdedels mil ifrån thet ställe, hwarest Säteriet nu står. På Holmen ses ännu rudera efter källare och stenfoten af 2 och en half alns tjocker mur, samt theromkring äple- och päron-trän, som bära bättre och mera wälsmakande frucht än andre wildt wäxande trän, förutan winbärs och stickelbärs-buskar. Holmen kallas ock Bos-Holmen, och är han i längden allenast 135, och i bredden 62 alnar, alt öfwerwäxt med Ek, Gran, Hassel, Gåld, Al, Walbiörk, Try, Törn och Widebuskar. Wid pass 400 alnar Norr ut, gent emot nyssnämnda Holme, står uti en Äng, Qwarnängen kallad af then wid Holmen förr stående Qwarnen, en stor Gråsten, som kallas Bos-sten, och är til sin form icke olik en stol. Thes högd öfwer jordskorpan är 3 och en fjerdedels aln, til sätet ifrån jorden 2 och en half aln och något mer, bredden på sätet en aln, och sätets djuphet 3 fjerdedels aln. Wid stenen stå nu twänne stora Ekar, som dock uti Bo Jonsons tid icke lärer warit ther: och synes, som han suttit på stenen, tå han haft Landtstämma; emedan stenen ännu omgjärdas med små stenar, inom hwilka Allmogen icke fått träda. Hwilka som ägt Säby tid efter annan til år 1600, wet man icke at berätta; men år 1613 dödde här Nils Nilsson (Natt och Dag), och possiderades Säby therefter af Sonen Pær Nilsson; som år 1612 warit Hertig JOHANS Cancellie-Råd, och sedermera af thennes Son, Öfwerste-Lieutenanten Carl Pærsson. Sidst har Præsidenten i Götha Hoff-Rätt, Baron Germund Cederhielm, som dödde år 1741 på sitt 80 ålders år, rådt om Säby med the therunder afhyste Hemman; hwilket nu alt innehafwes af thes Änke-Fru, Grefwinnan Anna Maria Lewenhaupt, såsom Morgongåfve-Gods.
