rättelse; dock hålles ther aldrig eld. På Prestegårds ägor och på Kettel-Ön, ther Baresunds Tull-Kammare är, finnas många runda hål i bergen af olika djuphet. Thet största, som är på Prestegårds ägor, är 4 alnar djupt och en och en half aln bredt, och kallas af gemene Man Jättekittel. Thesse hålen, som äro runda och släta inuti, wet ingen förwisso hwartil the blifwit nyttjade, om icke i fordna tider, tå inga Qwarnar warit byggde, och Skepps-Flottor legat här, hwarom rätt nu mer skal nämnas, man brukat them, at med någon machine uti them krossa och mala sönder Säd[1], hwarigenom the efter hand blifwit alt djupare och widare, samt så släte inuti, som the nu äro. Litet stycke ifrån kyrkon wid Reuterdal äro ock 3 dylika hål uti ett berg, ther thet sluttar utföre, och kan man tydeligen döma af thet enas utseende, at thet icke blifwit utrundade af någon sten, genom watns hwirflande och åtgjärd, emedan brynen af utrundningen på then sidon, som weter åt berget, är en aln högre, än then brynen åt sjösida, och thertil med rinner ther ingen ström fram. På Capellans-Boställets ägor ser man, wid ett Sund, lämningar af en Wall eller Skants, äfwenock annorstädes i Soknen, och på kyrkoherde-Boställets ägor en Wårdkase[2] på en Udde uti hafwet. Följande fastighter märkes här, neml.
1. Marsætter, förr Mar kallad, Frälse-Säteri
- ↑ Om ett dylikt malande kan läsas här nedanföre uti Beskrifningen öfwer Risinge Sokn.
- ↑ Wårdkasar upkastas i ofridstider af torr wed, tyre, äfwer, och laggar af tjärtunnor, til ansenlig högd, at itändas, när fienden nalkkas Gräntsen, på thet rösen må långt omkring synas, och warna för fiendans öfwerrumpling och plundring.
