Hoppa till innehållet

Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/592

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
372
¤ )( ° )( ¤

Bylag. Thertil äro 9 och en ottondedels tunnas Utsäde, 30 lass Äng, Humlegård til 30 stänger, 8 Ko-beten, 2 Häst-beten, nödtorftig Skog, och 4 Torp-ställen.

6. Kyrkoherdans Boställe, en ottondedels mil ifrån kyrkon, sammanbyggdt med Hattorp ett halft, och Döfwestad ett halft Hemman, är enstakad och har 12 tunnors Utsäde, tilräckelig Äng, och Mulbete, föga Skog och 4 Dagswerks-Torp. Härads-Probsten, Candidaten Georg Fr. Berholtz har förestådt Församlingen sedan år 1742.

7. Capellans-Bostället Simonstorp, ligger en ottondedels mil ifrån kyrkon; består af ett halft förmedladt Krono-Hemman, och äger 6 tunnors Utsäde, 20 lass Äng, knappt Mulbete, och ganska litet Skog. Christianus Houg bekom Sacellanien år 1755.

2. GISTAD, förr kallad GISLESTAD, Consistoriel.

Thet wil sägas, at Gislestad fordom warit Annexa til Törnewalla och Kon. JOHAN III skilgt henne therifrå, och gjort Soknen til särskildt Pastorat. Men at thet icke så hafwer sig, är klart theraf, at man funnit igen theras namn, som långt tilbaka i Påwedömets tid warit här Pastores: Såsomt en Stenarus Gotscalki war år 1377, i Kon. ALBRECHTS tid, Curatus in Gislestad. Men thet finnes, at Kon. JOHAN then Tredje har med bref, skrefwit på Linköpings Hus then 3 Junii 1580, gifwit kyrkoherdan i Gislestad, Matthias Erici af krono-tionden 2 pund Råg och Malt, samt frihet för Taxen och Gården. Troligt synes, at Biskop Gislo, som blef Biskop i Linköping år 1155, och lade grunden til Nydala Kloster i Småland år 1144, äfwen lagdt grunden til thenna kyrkon, och at hon i anseende thertil blifwit

kallad