Lillkyrka Soknar. Någre få Hemman äga litet Skog, och somlige hafwa förråd på Ekträn i ängar och hagar. Jordmån är merendels Lera. Utsädet til Gårdarna är någorlunda tilräckeligit, äfwenock Äng och Mulbete. En Frälse Mjöl-Qwarn med 2 par stenar, som går Höst och Wår, är här på Uggletorps ägor. Wid Gärstad och Markeby äro Kalkugnar, ther en del af Sokne-Männen bränna Kalk, af then kalksten, som här finnes: hwaremot andre förtjena wackert genom skjutsning wid Kumbla Gästgifware-Gård, ther wägen mellan Linköping och Norrköping går fram genom Soknen. År 1662 then 12 Junii skal här hafwa händt, at watnet uti Olstorpe Rud-dam likasom wändt sig i lefrad blod, och mot aftonen börjat klarna igen, hwilket uti kyrkoboken står anteknadt. Om samma händelse har tå warande Landshöfding, Baron Gustav Kurck, ifrån Linköping tilskrifwit Hans Kongl. Majestet then 8 Julii samma år, och therom lämnat nedan anförda berättelse[1], som Secret. Palmsköld uti sine Handskrefne Samlingar om ÖsterGötland infördt pag. 228.
- ↑ I Gistad Sokn och Olstorps By är en gammal Rud-dam, ungefär 50 alnar omkring, belägen uppå en tämmeligen hög backe strax wid Gården, hwilkens watn år 1662 then 12 Junii blef förwänd uti blod, och på then ena sidon i Dammen, likwäl neder uti watnet, sprungo trenne blodådror, såsom 3 finger höga med tämmeligen forss, utur och åfwan på watnet, och rörde sig tilsammans uti Dammen, som thet plägar ske, när Öl gjöres uti ett kar. Om aftonen hafwa samma ådror åter kastat sig och watnet blifwit så tjåckt och lefrat, som när en slår sig åder, ungefär 3
