Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/638

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
418
¤ )( ° )( ¤
  1. skal aldraförst wara uptagen år 1647 af Lovis De Geer och hela Bergslaget. År 1655 föll hon igen af ett stort gråbergs fall och låg öde til år 1658, tå Lovis De Geer med Bergslaget gjorde ett Schacht öfwer Malmgången 15 famnar djupt, på hwilket arbetades ett och ett halft års tid, hwarpå bröts uti henne 3 år, tå hon för watnets öfwerflödiga tilstötande öfwergafs til år 1673, och åter uptogs, hwarom 1673 års relation förmäler, med ödelades igen år 1702, och står nu full med watn. Grufwan säges wara 20 famnar djup, och hafwa Interessenterne i henne äfwen haft frihet uti 10:de Jernet til hwart 15:de Skeppund, efter Kongl. Bergs-Collegii Bref af then 30 Julii 1683.
  2. Ahlgrufwan, ock på Wahltorps ägor, skal warit rik på malm til för 20 år sedan, tå hon ödelades.
  3. Brogrufwan theslikes på Wahltorps ägor, strax wid Storgrufwan, togs up för 12 år sedan, och ödelades för 6 år, emedan hennes malm icke war serdeles god.
  4. Smedsgrufwan, sammaledes på Wahltorps ägor, skal först wara uptagen år 1660, och sedan legat öde från år 1677 til år 1719; hwarpå arbetades å nyo uti henne til år 1721, tå malmstreket aldeles geck ut. Hennes djup säges wara 12 och bredd 4 famnar.
  5. Gamla Hackekiärrs grufwa på Ljusfalls ägor, skal för mer än 100 år sedan gifwit god stålmalm, men gått ut.
  6. Nya Hackers- eller Hackekiärrs grufwa på Ljusfalls ägor, skal ock wara mycket gammal som ses af 1673 års relation. År 1718 är hon å nyo uptagen, men år 1791 öfwergifwen för thet
stö-