Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/669

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
449
¤ )( ° )( ¤

en ansenlig Skog til byggnings-timmer, redskapswerke och kålning, på fler än 60 therunder lydande Hemman; jemwäl tilräckligt watn året om, så at, änskönt i mycket stark torka Hammar-Werket måste stå stilla, dock Mas-ugnen och Gjutningen äro i ständig gång: hwarigenom, utom Betjenter, Smeder, Mas-ugns-, Gjuteris- och Grufwo-Arbetare, samt Torpare, öfwer 300 Personer med Qwinfolk och Barn här hafwa sin födo. Til theras Själa-skötsel har Herrskapet, ifrån Brukets början, stadigt hållit Bruks-Predikant intil år 1695; men emdan ifrån then tiden intil år 1741 här intet Herrskap ständigt warit boende, så har icke eller någon Prest haft syssla, förr än år 1742, tå åter en antogs, och hålles nu ordentelig Gudstjenst i högra Flöjeln af Stenhuset, hwarest är en Kyrka eller Hus-Capell. För Styckbruket och Mas-ugnen betalas til Kronon efter contract, hwarom härefter widare nämns; och för Jern-Hamrarna 8 Skeppund årlig Hammarskatt, sedan man år 1737 then 25 Febr. fick påökning til 800 Skeppund årligt smide. Bruket har egna Grufwor i Wånga och Hällestad Berglager: dock köpes til blandning någon Malm från Nyköpings-orten, och stundom ifrån Utön; som ankommer sjöledes til Norrköping, och föres en fjerdedels mil öfwer land therifrån til Fiskeby, och widare öfwer Sjöarna Glan och Dåwern på Skutor til Finspong: hwarifrån Skutorna återföra Canoner och Jern, som sedan föras Landwägen til Norrköping, at ther utskeppas. Til Stång-jernet nyttjas Frälse-Skatte-Böndernas Tack-jern, som blåses i Bergslagen, och något Nora Tack-jern til blandning.

Förenämnda Bruk har af ålder warit ett Krono-Bruk, som bestådt af Mas-ugn och Hamrar, hwilket så wäl Kon. JOHAN then Tredjes bref af then 22 Febr. som Hertig JOHANS af then 12 Febr.

och
F f