Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/678

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
458
¤ )( ° )( ¤

med stenmur, af jemnstora stenar, så stora at Karlar förmått bära them tit. Han är ihoplagder uti en oval rundel ifrån Öster til Wäster til 34 alnars längd och 20 alnars bredd; är 6 qwarter tjåck och 3 qwarter hög, och har ingång på Wästra sidon, ther en stor sten ligger wid ingången. En myckenhet Insjöar äro uti Soknen, uti hwilka fås Braxen, Gäddor, Ålar, Abborar, Mörter, Lögor, Rudor, Girssar, Sarfwar och Kräfwetor; dock fångas icke alla förenämnda Fiskslag på alla ställen. Mäst alla Hemman äga Skog, undantagandes fyra. Utsädet är icke serdeles stort, men Äng och Betesmark tilräcklig. Jordmån är af åtskillig slag. Twå Mjöl-Qwarnar med ett par stenar hwarthera äro här; äfwen en Kalkugn och tilräcklig Kalksten. Merendels wid hwarje Hemman äro många Kirsbärs-Trän, och följes härifrån årligen en stor myckenhet Brun-Kirsbär. Jemte Hemmansbruket idkar Allmogen kålning, och för Tack-jern från Nora Bergslag, til the nästgräntsande Bruken. Genom Soknen, förbi Kyrkon, stryker allmänna Wägen från Linköping til Wingåker och widare in uti Södermanland. Soknen har förr haft Bergslags Privilegier; men är förwandlad til Landslag, likmätigt Kongl. Majestets utslag af then 7 Julii år 1681. Therefter upfunnos Silfwerbrott på Swensmarks eller Wästramarks och Yttermarks ägor, och bekom tå warande Assessoren, sedermera Kongl. Rådet och Præsidenten Jacob Reenstierna Kongl. Bergs-Collegii privilegium then 26 Junii 1685, at här anlägga ett Silfwer-Bruk; hwilket icke kommit i stånd, althenstund arbetet i Grufwan ej lönt mödan, hwarföre hon ock ödelades. År 1715 uptogs å nyo en Jernmalms-Grufwa på Backa ägor, som för malmbrist skul ödelades 1716: och är ibland Grufworna i Soknen

Hög-