på Riksdagen i Södertelje, år 1519, utwerkat utslag af Riksens Ständer, at Segelfart utur Wätern genom Roxen til Söderköping och Öster-Sjön skulle få gjöras; och therföre här wid Gården ifrån Roxen låtit gjöra en början thertil, med en Graf, som nu kallas Twär-Ån: och år 1583 then 3 Martii, afgick Konung JOHAN then Tredjes befallning til Lasse Olofsson, at Grafwen skulle gjöras, mellan Roxen och Sjön Aspelången, at båtar måtte gå ther fram[1]. Wid 1741 års Riksdag, när tå warande Dom-Probsten i Linköping, sedan Biskopen, Doct. Andr. Ol. Rhyzelius, hade med en widlöftig ingifwen Skrift[2], wisat både mögeligheten och förträffeliga nyttigheter theraf, beslöto Riksens Höglofl. Ständer, at durchfart eller Seglation skulle öpnas ifrån Wätern med Motala Ström in i Roxen, och utu Roxen ifrå Norsholm, genom Sandbacken in uti Landsjö-sjön, och tädan genom Aspelången, förbi WästerHusby, snörrätt, i en gammal bäckrändel til Söderköping, och tädan genom Slätbaken in uti Öster-Sjön. Thetta blef samhälleligen belfwadt, och hade kunnat inom 2 a 3 år blifwit werkstäldt; men krig, penningebrist och annat kom til hinders. På 1752 års Riksdag yrkades åter thetta samma; men Göta-Älfwens Durchfart, som tå war i werket, måste förrut blifwa färdig.
I följe af Westerås recess år 1527 är thenne Egendom, med alla andra Kyrko-Gods, reducerad under Kronan, hwarefter Konung GUSTAV först kallat honom Norsholm. År 1636 then 6 Oct.
