Landwarnarmän och Styremän[1]. Uti Påwetiden har hon warit helgad åt S:t Niclas, hwilket en gammal målning i Kyrkon, af år 1430, besannat: och står hon på Krono grund, en half mil ifrån Norrköping, hållandes 32 alnar i längden och 10 och 5 ottondedels i bredden; hwaremot en tilbyggnad på hennes Norra sido är 6 och en half aln lång och 13 alnar bred. Altartaflan är ifrån Påwetiden med Christi korsfästelse och 30 små bilder beprydd. Prädikstolen är gjord och upsatt år 1707, tå Bildthuggaren Jonas Lind fått för honom af Kyrkons medel 400 Dal., och blef han år 1708 målad och stofferad, hwilket kostade Kyrkan 201 Dal. 16 öre Kopp:mt. Orgelwerket har 5 stämmor. Af Antiquiteter är wid Kyrkon en Kalk, på hwars Paten läses uti Munkstyl: Agnus Dei, qui tollis peccata mundi. Wid Kyrkons Wästra ändå war här til år 1604 ett muradt Torn, högt öfwer Kyrkan, dock utan spets: och har Tornet nyssnämnda år Trettondedags-Natten tagit stor skada genom en stark storm, som nedkastat thes mur på 2 sidor, hwarefter thet blifwit aldeles nedtagit, och aldrig mer upbyggdt. Hänga således Klockorna uti Trästapel, och läses på then större:
Jag är en figur til Christi ljud,
Kom Christen, lär och achta hans bud,
Guds yttersta basun jag ock påminner,
När tu min klang och ljud förnimmer.
På then mindre står med gammalt Prent:
Jagh: är: tich: et: ljudh: til: tin: sista: stund:
Akta: tig: bedia: Gud: af: hjertans: grund:
År 1670 har här på Kyrkogården legat en stor Runsten, som nu icke finnes; men är, til utseende
- ↑ Conf. K. Olofs Saga, C. 18, 27. Götr. Saga, C. 3.
