Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/769

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
549
¤ )( ° )( ¤

På then mindre Klockon ses åtfwanomkring: Lofwer Gud i hans helgedom, lofwer honom uti hans makts fäste, Ps. 150. Midt på henne läses: Guten i Stockholm af Petter Dand 1669, och nedomkring: Kommer, låter oss tilbedja, knäböja och nederfalla för HErranom then oss gjort hafwer, Ps. 95.

Personernas antal i Soknen äro 1200, och består hon af 87 12 Hemman, af hwilka 43 14 äro Skatte, 25 34 Krono, 17 12 Frälse, och ett Prestegården. Hon är ifrån Söder til Norr 3 fjerdedels mil lång, och ifrån Öster til Wäster 7 ottondedels mil bred; gräntsandes i Öster til Stenby och Ny, i Söder til Å och Slätbaken, i Wäster til Tåby och Furingstad, och i Norr til Konungsund. Några få Hemman äga här litet Skog, och som Allmänningen i Soknen är uthuggen, så fås til byggnad och hägn efter utsyning på Kålmorden. Jordmån är til större delen stark Lera med klappersten, som bär en ymnig säd, och är til Hemmanen tilräcklig Åker, äfwenock Äng och Mulbete til somliga, men några äga dock litet Äng och knappt Mulbete. Åkerbruket och Boskaps-skötseln är Allmogens enda Näringsfång; och äro Hemmanen indelte uti 20 Båtsmans-Rotar. Förbi Kyrkon stryker Allmänna Wägen mellan Söderköping och Fergstaden, ther resande ofta färdas fram, som ärna sig til Södermanland och widare til Stockholm. Wid Orminge är en stark Åderkälla, hwilken, medelst sitt flödande, underhåller många Hemman med watn både Winter och Sommar; och skulle utan henne många lida watnbrist; ty then lilla Ån, som tager sin början i Sokneskilnaden wid Ny Sokn i Öster, och går merendels linea recta i Wäster inemot Kyrkon, ther hon kröker och

der
M m 3