Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/801

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
581
¤ )( ° )( ¤

tilhielp, stöpt år 1691 af Anders Jacobo Bergman. På then mindre Klockon står endast årtalet 1587. Kyrkan har 2 små Kyrkogårdar, then ena när sig, och then andra i Öster, litet ifrån Kyrkon. Utom thessa är Grafställe, för främmande Sjöfarande, som dö här, på Aspön uti Saltsjön. Säterier äro i Capellet:

1. Broxwik, byggdt til Säteri af Rebestorp eller Rebingstorp ett Hemman, och Håkanbäck ett Hemman, som nu äro Skatte och berustade, N. 3 wid Lif-Compagniet. Säteriet ligger wid Saltsjön eller Bråwiken, en mil Sommar-wäg, och en half mil Winter-wäg ifrån Kyrkon, och har en behagelig utsikt öfwer Segelleden, tilräcklig Åker och Äng, godt Mulbete, goda Skogstrackter, twänne Trägårdar och Humlegård, 2 Mjöl-Qwarnar med 3 par stenar, 2 Såg-Qwarnar, samt 21 underlydande Bonde-Hemman, och 14 stycken Dagswerks-Torp. År 1473 possiderades Broxwik af Riddaren Påvel Månsson, år 1544 af Ståthållaren Måns Påvelson; år 1551 af R. R. och Riddaren Eric Månsson, och therefter af Kammar-Jukaren Hans Ericson Wlfsparre, från hwilken thet för gravation blef reduceradt; men så återbekom han thet under donation then 15 Oct. 1597, och blef af honom utbytte år 1609, tå han war Riks-Råd. Efter hans död tilföll thet Sonen R. R. och Amiralen Baron Åke Hansson Wlfsparre, som possiderade thet som purt Säteri. Sedermera blef General-Majoren och Öfwersten Baron Hans Åkeson Wlfsparre ägare theraf, och possiderade thet äfwen som purt Säteri; til thes thet wardt observerat, at thes Fader Faders år 1609 gjorde utbyte ingen annan grund til wederlag hade, än af Kronon honom förlänte donationer; blef altså år 1683 reduceradt, tå äfwen thes emot rent wederlag i

then-
O o 3