Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/808

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
588
¤ )( ° )( ¤

kallas Jemjö-Borg hwilken warit 500 alnar lång från Norr til Söder, och från Öster til Wäster 250 alnar bred. Thes förfallne Gråstens-murar äro alt öfwerwäxte med Tall, Gran, En, Ek och Asp, så at the knappt synas, och förmenes at någon Fylkis-Konung här i fordna tider haft sin boning[1]. Jgenom Soknen rinner Tuna Å, som ock på sitt ställe kallas Mara eller Maraby Å, wid Marby By. Hon har sitt utlopp ifrån Gålsjön i Häradshammar Sokn[2], och faller i Bråwiken wid Tuna By, ther Stenby Sokn stöter intil på Wästra sidon om Ån: och är mycket namnkunnig af Bråwalla Slag, som här skal hafwa stådt wid pass år 810, emellan Swenske Konungen SIGURD RING och Danska Konungen HARALD HILDETAND, althenstund Mara Å uttryckeligen nämnes uti Sagubrottet. Ses ock på en hög Backa, icke långt ifrån Mara Ån, ganska många i ring stensatta Ättegrifter, med gropar midt uti, hwilka utmärka, at the här begrafne icke blifwit brände, emedan jorden unsunkit, sedan the undergått förrottnelse; och kan thetta äfwen bestyrka, at Bråwalla Slag härstädes stådt. Ortens höga ålder utmärka ock the på Prestegårds ägor befinteliga Ättbackar, uti hwilka funnits åtskilliga Krukor med bränd aska uti, och en med brynsten ibland askan. Soknen är indelt i Båtsmans-Rotar, och utgjör 24 Ordinarie Båtsmän. Til henne har tilförene ock lydt en del på Kålmorden, som nu lyder til Qwarsebo Sokn och Christinæ Capell, såsom allaredan pag. 575 förmäldt är; och fastän Kyrkan ligger i ÖsterGötland, lyder dock Presten och Soknen under Strængnæs Stifft, warandes jämwäl en del af

Sok-
  1. Se von Dalins Sw. Riks Hist. P. I. p. 408.
  2. Se här frammanföre pag. 579.