träffat saken och sanningen aldranärmast, tå han påstår, at namnet Linköping är sammansatt af ordet Lionga, som fordom betydde en Tings- eller Rättegångs-Plats, hwarest, i hedna Tima och kan hända långt therefter, Lag och Rätt blifwit handhafd och skipad ibland ÖsterGötlands Allmoge. Och emedan wid sådana tilfällen, utan all twifwel, också Köping, eller Handel skedde, genom hwarjehanda Warors byte, som tå för tiden brukeligit war; altså synes troligit, at orten blef nämnder Lionga Köping; hwaraf Munkarna, som wid then Christna Religionens inkomst i Riket, all ting skrefwo på Latin, gjorde Lincopia, som i Swenskan sedermera blifwit behållit och nämnt Linköping. Af thetta Stads Namnets första uprinnelse är ännu hos Allmogen så mycket i behåll, at the säga Lyngköping i stället för Linköping. Utom thes finner man at thenne Staden på the äldste Grafstenar och uti gamla pergaments-Bref kallas Lyngcopia, hwarutaf ock MORÆUS förmodeligen fått anledning, at uti sitt Lexico Historico nämnda honom Lingacopiam. Thenna STIERNHÖKS tanka gillar ock LOCCENIUS uti sina Antiqv. Svio-Goth. Lib. 2. c. 3, hwarest han på ofwanberörde sätt förklarat ordet Lionga, och bestyrker altså then meningen, at Linköping har alt ifrån thes första anläggning, och kan hända långt förr, än ther blef Stad, hetat Liongaköping af then orsak at ÖstGötherne ther haft sitt allmämnna Domare-Säte, eller Rättegångs-Plats, samt tillika sin Marcknad, eller Handels-ort, och thet långt för theras omwändelse til then Christna läran.
III. Om Linköping icke straxt efter ODINS tid wid Christi födelse blifwit ett Drotta-Säte, en
Rättegångs- och Handels-Ort, och fölgakteligen en
