Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/846

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
626
¤ )( ° )( ¤

Hö-slag donerade ottondedels Hemmanet Knäpperyd, och ottondedels Hemmanet Prestebola, samt en ottondedels Aberyd, ther ock en liten Mjöl-Qwarn är. Wid Församlingen är Prosten Fredric Bagge ännu Pastor, som blifwit hit transporterad ifrån Skee Pastorat i Bohus Län år 1717.

4. Stora Ry, Capellans-Boställe, består af ett halft Krono-Hemman, som ligger 3 ottondedels mil ifrån Kyrkon, och har 6 tunnors Utsäde, nödtorftig Äng och Mulbete, liten Löf-Skog, och 2 små Torp. Magister Carl Johan Blohm blef här Capellan år 1754.


6. TREHÖRNA.

Kyrkan så wäl som Soknen kallas i allmänhet Trehörna efter Trehörna Frälse-Säteri, som af ålder hetat Trähörningen [1], och kallas Kyrkan äfwen S:t Johannis i anseende thertil, at hon på en Midsommars-Dag blifwit inwigd och tå är worden så kallad; ty uti en gammal Bok har Sal. Öfwersten Arvid Ribbing med egen hand skrifwit: Denna Kyrka hafwer Mäster Nils Langelius, Dom-Prost i Linköping, i Biskopen Prytz ställe inwigt S:t Johannis Dag, derföre är hon kallad S:t Johannis Kyrka, och hafwer denne wördige Mannen Mäster Nils, warit en rätt befordrare til detta werket, dock hemligen. Men som ingen Dom-Prost i Linköping hetat Nils, utan Olof Langelius, hwilken dock icke blef Dom-Prost förr än år 1694, så måtte Jinwigaren warit Lector Nils Langelius [2], som sedan blef Prost i

Öster
  1. Se von Stiernmans Adels-Matrikel pag. 211.
  2. Se Langeliska Ättetaflan, upsatt och tryckt år 1754.