Sida:Beskrifning öfver the i Öster-Götland befintelige städer.djvu/854

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
634
¤ )( ° )( ¤

tunnor, och uti Skogbygden 7 a 8 tunnor årligen. Huru Sädesrik Soknen är, kan theraf slutas, at anteknadt finnes, thet Collegium Upsaliense, nu Academia, hade år 1601 allena af henne 160 och en fjerdedels tunna Krono-tionde. Uti Skogbygden är Äng och Mulbete til nödtorft; men på Slätlandet liten Äng och föga Mulbete. Igenom Soknen stryker så wäl allmänna Wägen från Wadstena och Skeninge, som ifrån Linköping til Jönköping. Ättebackar med upreste Hallar ses Söder om Kyrkon, och wid Häggestad en Runsten, hwars Runor lyda sålunda[1]:

BRUTR. REISDI. STEIN. DISA. IFTIR. SAKSA. FADUR. SIN. AUK. EFTIR. UT. BRUDUR. SIN. GUD. HIALBI. DEIM.

Thet är:

Broter reste denne sten efter sin Fader
Saksa, och efter sin Broder Ot. GUD
hjelpe dem.

Säterier äro inga uti Soknen, dock märkes här

1. Sjöstorp, fordna tider Söstorp kallad[2], är Kongs-Gård; består af ett och 3 ottondedels Hemman med afhyste Hemmanet Gunerstorp i Wästra Tollstad Sokn, och lyder härtil Hemmanet Äng i Ödeshög Sokn. Gården ligger en fjerdedels mil ifrån Kyrkon, och har 25 tunnors Utsäde, tilräckligt Hö, 2 Beteshagar, Trägård och 2 Rudedammar, samt 8 rå och rörs Torp. Wid Hemmanet Äng, som ligger 3 fjerdedels mil ifrån Gården, är nödtorftigt Gran-Timmer, Björk och Al, som nyttjas til Gårdens behof. Riks-Marsken Lars Kagg har uti sin

tid
  1. Se M. Göransons Runst. Bok pag. 258. N. 916.
  2. Se von Stiernmans Höfdinga-Minne pag. 224.