ÖsterGötland låtit bygga åt Sig Wånings-Rum at bo uti under then tiden Han här å orten wistats at förnögda Sig med Jagt och Fiske[1]. Af byggnaden är ingen ting mer än Källaren i behåll under gamla Tingsbyggningen; men Trägården är upgjord til Åker. Af gamla Minnesmärken ser man rudera efter Skantsar å båda sidor om utloppet utu Wätern på Bispmotala ägor wid Räsnäset och Södra Freberga och wid Capellans-Bostället funnos för några år sedan 2 Stridshamrar af sten, som liknade Serpentins hwilka blefwo Hennes Kongl. Majestet, wår Allernådigste Drottning, præsenterade then 21 April 1753. Märkwerdige Fastigheter äro uti Soknen.
1. Bispmotala, som består af 4 hela Krono-Hemman och ligger en ottondedels mil ifrån Kyrkan. Att här uti fordna tider warit ett märkeligit Höfdinga-Säte, til hwilkets förswar nyssnämnda Skantsar blifwit anlagde; liksom then förskantsning, som här gjordes år 1567, på sjelfwa Gårdens Ägor af the Swenske, til at hindra the Danska at komma öfwer Älfwen, synes icke olikt: fast man ej wet när någon, eller ho här haft sin Hoff-håldning, innan Gården kom under the Påwiske Biskopar; hwilka i sin tid slagit honom under sig och kallat Bispmotala. Wid reformations-tiden kom han åter under Kronan, dock hafwa sedermera Privat Folk ägt honom; och skrifwer sig Johan Anckerfjell til Bispmotala, som ses af underskriften på hans åfwannämnde Hufwud-Baner i Kyrkon. Gårdens förmåner bestå uti 24 tunnors Utsäde, wid pass 200 lass Äng, 5 små Beteshagar, nödtorftig Skog och Utmark, Fiske i Wätern, och 18 större och mindre Torp, samt Dagswerken af
- ↑ Se Palmskiölds Handskrifter om ÖsterGötland pag. 280.
