af år 1546, som tilförene anfördt är, nämnes wäl om Linköpings gamla Rådstuga, hwilken thet året genom wådeld blifwit förstördt, fast man icke just wet, hwar hon stådt, emedan Staden, sedan then tiden, är til sin grundritning och byggnings-form aldeles förändrad. Ofwannämnde Rescript tilstadde Magistraten at til sitt Domsäte nyttja thet Capell-Hus, som tå låg på Östra sidan af Torget, til thes the fingo råd at uplaga thet afbrända Rådhuset. Huru wida någon förbättring theruppå sedan gjordes, wet man icke, efter Staden år 1567 å nyo lades i aska. Thetta föranlät Konung JOHAN then III. at genom skrifwelse af then 1 Dec. 1571 öfwerlämna åt Borgerskapet förr berörde Hel. Andes Capell, at the skulle uplaga thet åt sig til Rådstuga, som ock werkeligen skedde. Af thetta Hus betjente Magistraten sig in til thes thet tillika med Staden afbrann then 30 Jan. 1700. Efter hwilken ödegång, i följe af Konung CARL then XII:tes faststälte Plan, ändring gjordes med Gator och Torg, tå thet sednare skulle blifwa fyrkantigt, hwartil nödwändigt fordrades at Rådstufwan, som stod på Torget, skulle borttagas och rummet jämnas. Af Högbemälte Konung blef ock befallning gifwen til tå warande Landshöfdingen här i Orten, at inrymma Magistraten ett Rum på Slottet til RådHus, och med all flit och drift befrämja then anbefalta Rådstugu-byggnad, som skulle upföras på Södra sidan utmed Torget. Thetta hälsosamma upsåt blef dock ifrån werkställigheten hindradt genom Landshöfdingens infallande död, Krigets långwarighet och Pestens wåldsamma inbrått, jemte flera tilstötande swårigheter, så at intil närwarande dag ingen Rådstufwa blifwit bygd, utan Magistraten har altsedan mäst nyttjat private Hus til sina sammankomster, som
