Hoppa till innehållet

Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/131

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 121 )

Denne Konung hedrade och uplyste sit tidehvarf. Han förtjänar en odödlig ära.


Af forna Slott, Konungagårdar, Borgar och Fästen, träffas många lämningar vid Mälarens farvatten. Jag anmärker:

Alsnö-Slott på Adalsön eller Alsnön, som från hedendomen varit ett Konungasäte, I K. Eric af Pomerns jordbok räknas det ännu bland Kronans Slott och Län. Alt ifrån år 1279 hafva åtskillige Konungar härifrån utfärdat sina bref och påbud [1]. Man vet ej när det blifvit förstört; men rudera finnas vid Byn Håfgården, och en bro har ifrån Ön varit inrättad öfver sundet til Biörkö, der en Skans äfven varit anlagd.

Brandaborg, på Brandholmen, vid segelleden åt Enköping; måste varit ett tilhåll för någon Viking eller SjöKonung. Borgen har varit väl förvarad, hvilket kan slutas af de ansenliga stenhögar som ligga sammanvräkte öfverst på Bergshögden [2].

Gröne-
H 5
  1. Se ofvanföre s. 83.
  2. Ett annat Brandaborg måste det varit, som omtalas under K. Carl Knutsons