gård [1]. Den tornlösa Kyrkan skymtade fram. En tjock rök utviste stället der Krono-Bränneriet har sit läge. Vi passerade således den långsträckta Kongsholms stranden, prydd af bygnader, lusthus, sjö - och trägårdar, ända til Mariæberg, som nyss med sin rival Rörstrand ingådt den närmaste förening [2]. Snart hunno vi fram til Långholms Tullen, der Skepparen halade sig in til det framskjutande berget, och gick i land med våre blesserade, som der ville afvakta mörkret för at återvända til Staden.
Jag andades nu en friare luft. Ordning och stillhet återstältes på Jakten. Vädret hade äfven lugnadt. Klockan var emellan 7 och 8. Solen hade skridit til nedgång; lätta och ljusa skyar hade samladt sig, gjordt dagens Konung sälskap, och omgåfvo på det präktigaste sätt den majestäteliga thronen. Än såg
