som har några stora Ask-trän, har ingen svårighet at få en myckenhet Ask-plantor. Desse nyfödingar kunna til vackra trän upammas. Unga trän kunna flyttas efter behag, allenast de få behålla hufvudroten, hvilken merendels på alla trän af våre Planterare obarmhärtigt afskäres. Bark, löf, virke och rötter, hafva sin stora nytta [1].
Rönnen (Sorbus aucuparia) finnes här ofta växande emellan högder och stenbackar, vid hus och gärdesgårdar, der marken ej är sumpig. Blommorna äro bland vårens härligheter. De högröda i stora klasor in på vinteren hängande bär, fägna ögat, och äro en låckmat för foglar, som derföre upskjuta deras flyttningsresor Rönnen gifver prydeliga både häckar och alleer, men blir sällan härtil använd. Trädet är likväl ganska nyttigt. Virket segt och hårdt. Barken sönderskafvad, kan efter Norrländska sättet, nyttjas til utfodring för Boskap, äfven som Lagen af quistar och Bär, hvilka senare dessutom, hafva
- ↑ Vidare om Al, Asp och Ask, kan af Sv. Ec. Dict. I. D. inhämtas.
