rar dem som bärga sjö-foder, och herbergerar en myckenhet af insecter.
Näckblomstren (Nymphæa lutea) som lugna vatnet med sina stora blad, hindra vågens häftighet at utskära strander, och vore derföre förmånlige at plantera på magra sandstränder. De hvita Sjöbladen (Nymphæa alba) äro här sällsyntare.
Vattenrättickan (Sisymbrium amphibium) nog allmän; men Källkrassen (Sisymbr. nastturt. aqnat.) hvilkens blad först om våren tjäna til grönkål, förekommer sällan.
Klöfvingen (Menyanthes trifol.) hvars medecinska nytta är så mycket omtald. Bladen kunna nyttjas i stället för humla, efter Engelska sättet. Rötterne, äro brukade under svår tid til nödbröd. Besynnerligt at boskap och äfven Harar, kunna äta af denna bittra växt.
Vatten röllekan (Hottonia palustris) som med sin hvita blomma och nakna stjelk, utvisar tilgång af god mylla, der hon växer vid strander, i canaler och vattengropar.
Bågpils örten (Sagittaria sagittifol.) hvars lökar så gärna ätas af Chineser,
