at utloppen der med all flit skulle utrymmas, äfven utvidgas, grunden i Norr-ström uprifvas, o. s. v. Alt detta utan ringaste försummelse. Huru dessa anstalter blifvit i senare tider i akt tagne, är nog bekant. Lyckeligt vore, om de svåra olägenheter som våre gode Mälare-boer genom upflod oftast få ärfara, en gång kunde afvändas. Man kommer ihog den skada som sjelfva hufvudstaden måste lida genom Mälarens upstigande år 1780. Ängar, gärden, vägar, sattes under vatten. Trägårdar, broar, murar, plank, gärdesgårdar, skadades eller ock förstördes. Floden steg up til fönstren på närmast belägne hus. Man kunde ro med ökstock på vissa gator. Så gick det äfven til i Upsala [1], om icke värre. Vatnet insteg i flere hus, öfversvämmade Kajen nedanför Nybron, öfversköljde strandgatorne, skadade quarnmuren, bortförde Spången [2], äfven
