både i Tyskland och Holland. Handels prisen på alla dessa förnödenheter skulle jämkas efter åsatte Taxor. I K. Magni Ericsons tid, gälde ett godt Nöt en och en half mark, eller 4 D:r. 16 öre Sr:mt, efter nu varande räknevärde; Ett gammalt Får kostade 4 örtugar eller 16 öre; En mark fläsk omkring 2 öre. K. Carl Knutson faststälte genom en taxa af år 1451, at en Oxe skulle kosta 4 mark; en Ko 2 mark; ett gammalt Får 2 öre; en Oxhud 6 öre; ett lispund Smör 2 öre; en Gås ett halft öre. Vid slutet af K. Gustaf I:tes regering, gälde Smörtunnan 36 mark; ett skeppund klar Talg 40 m:kr; ett skepp:d Ister 32 m:kr, ett decker Bockskinn 15 m:kr; ett decker Oxehudar 40 m:kr; ett decker Kalfskinn 2 m:kr, o. s. v.
Alt detta anföres ur påliteliga skrifter och handlingar, at jämförelser måtte kunna anställas.
Boskapsskötselen var i de äldste tider florerande [1], i synnerhet om-
- ↑ Boskap utgjorde förfädernes redbaraste egendom, deras bästa värdören. Rikur
