ser. Ingen har rubbat dess altifrån K. Waldemars tid gifne Privilegier, hvilka i senare tider icke allenast blifvit stadfästade, utan äfven tilökte. Detta oaktat är handelen här ganska medelmåttig, och med rätta borgerliga näringar rätt illa beställt. Hvarföre hafva icke invånarne blifvit tilvande och ledde, at hufvudsakeligen arbeta på någon viss lämpelig hushållsdel? Planteringar, jämte en och annan Slögd, borde vara deras hufvudsak. Om de 1900 tunnland jord, af god beskaffenhet, som staden innehafver, blifvit behörigt vis använde til plantering af hampa, lin, tobak, humle [1], rapsat, o. s. v. hade den hopen af friska näringslösa människjor, under sommaren kunnat syslosättas med dessa växters skötsel, och under den långa vinteren med deras förädling. Omringad af sätesgårdar,
- ↑ Tilförne ansågs Upsala-humle jämngod med den Brunsvigska. — Humlegårdsskötselen vid Mälaren, idkades fordom med större flit än nu sker. Vid Kongsgården Wänngarn, hvarifrån den vördnadsvärda Drottning Disa säges härstamma, var ända til vår tid en förträffelig humlegård, af hela 12 tunnelands vidd.
