och hudar, skulle i tilräckelig måtto finnas, utan vidare införskrifning. — Almogen bör lisas, gamla landsfördärfveliga författningar böra afskaffas. — Nog kunna resande komma fort, utom den besvärliga hållskjutsen. Nog kunna Vägarna hållas i bästa tilstånd, utan at landtbrukaren dermed skall betungas. Men här är icke stället, at utföra dessa sanningar. Största rörelsen och påkänningen med skjuts, är i och näst omkring Stockholm. Vanartigare folk och sämre brukade hemman, finnas knapt, än näst omkring stora gästgifverier. Detta är nog bekant.
Skall ingen ändring företagas med landtskjutsen, kunde den åtminstone mycket lindras, om strandfarten upmuntrades. Om Farvatnet, hvilket omkring hufvudstaden är sä tilräckeligt, nyttjades på sätt som i andra välbestälte riken är vanligt. På 1600: talet, voro privilegierade post-jakter för resande, emellan Stockholm och Dalarön, emellan Stockholm och Upsala [1]. Likaledes hafva
- ↑ Pr. Ol. Rudbeck var ägare af de senare. Genom Kgl. Br. d. 21 Nov. 1668,
