Engsön eller Ängsön, i Ytter-Tjurbo-härad i Västmanland, 2 mil ifrån Västerås, håller nästan tre-fjerdedels mil i längden, at räkna från norr til söder. Utgör en socken för sig sjelf, och består af 18 mantal, alle frälse. De omkringliggande holmarne, Målholmen, Långholmen, Fagerön och Gisselholmen äro härtil lydande. Ön skiljes af Oxfjärdens vik från fasta landet, och är ett Färje-ställe inrättat öfver sundet åt Björksta-socken. Sätesgården Engsö, som herskar öfver hela ön, har på 1500:talet varit så befästad, at den med storm måste intagas af K. Gustaf. Fordom var ön befriad från alla skatter och utlagor. Jag vet ej på hvad grund detta skedt. Engsö-ägare hade länge sin egen Jurisdiction, och sin Hallsrätt ända til år 1691 [1].
- ↑ Efter Calmar-Recessen år 1483 ”skulle hvar god man, andelig och verldslig, vara Konung öfver sina egna landtbönder.” Adelen var då enväldig öfver sina gods; handterade sine underhafvande med sjelfrådighet, och dömde dem vid sina egna hallsrätter. Svensk lag och christelig billighet blefvo efter godtycke ansedde.
