Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/569

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs

Ps. 33. 34. Psalmerne. 565

3. Sjunger honom en ny wisa; sjunger wäl på strängaspel med klingande ljud. 4. Ty HERrans ord är sanfärdigt; och hwad han lofwar, thet håller han wisserligen. 5. Han älskar rättfärdighet och dom: jorden är full af HERrans godhet. 6. Himmelen är gjord genom HERrans ord, och all hans här genom hans muns anda. 7. Han håller watnet i hafwet tilsamman såsom uti en lägel; och lägger djupen i thet fördolda. 8. All werlden frukte HERran: honom rädes alt thet som på jorden bor. 9. Ty om han säger, så tker thet: om han bjuder, så är thet gjordt. 10. HERren gör hedningarnas råd om intet, och wänder folkens tankar. 11. Men HERrans råd blifwer ewinnerligen; hans hjertas tankar i ewighet. 12. Saligt är thet folk, hwilkets Gud HERren är; thet folk, som han til et arf utkorat hafwer. 13. HERren skådar ned af himmelen, och ser alla menniskors barn: 14. Utaf sin fasta stol ser han uppå alla them som på jorden bo. 15. Han böjer allas theras hjertan; han aktar uppå alla theras gerningar. 16. En Konung hjelper intet hans stora magt; en kämpe warder icke hulpit genom hans stora kraft. 17. Hästar hjelpa ock intet, och theras stora starkhet frälsar intet. 18. Si, HERrans öga ser uppå them som frukta honom, them som uppå hans godhet trösta: 19. At han skal fria theras själ ifrå döden, och föda them i hård tid. 20. Wår själ wäntar efter HERranom: han är wår hjelp och sköld: 21. Ty wårt hjerta gläder sig af honom, och wi hoppas på hans helga namn. 22. Tin godhet, HERre, ware öfwer oss, såsom wi på tig förtröste.

34. Psalm. En Psalm Davids, tå han förwandlade sitt ansikte för Abimelech, then honom ifrå sig dref, och han gick sin wäg. 2. Jag wil låfwa HERran i all tid; hans låf skal altid wara i min mun. 3. Min själ skal berömma sig af HERranom, at the elände skola höra thet, och glädja sig. 4. Priser med mig HERran, och låter oss med hwar annan uphöja hans namn. 5. Tå jag sökte HERran, swarade han mig, och frälste mig utur all min fruktan. 6. The som uppå honom se, the warda uplyfte, och theras ansikte warder icke til skam. 7. Tå thenne elände ropade, hörde honom HERren, och halp honom utur all hans nöd. 8. HERrans Ängel lägrar sig omkring them som frukta honom, och hjelper them ut. 9. Smaker och ser huru ljuflig HERren är; säll är the som tröstar uppå honom. 10. Frukter HERran, I hans helige; ty the som frukta honom, the hafwa ingen brist. 11. The rike skola torftige wara och hungra; men the som HERran söka, hafwa ingen brist på något godt. 12. Kommer hit, barn; hörer mig: jag wil lära eder HERrans fruktan. 13. Hwilken är then som et godt lefwande begär, och gerna goda dagar hade? 14. Bewara tin tunga för thet ondt är, och tina läppar, at the intet bedrägeri tala. 15. Låt af thet onda, och gör thet goda; sök friden, och far efter honom. 16. HERrans ögon se uppå the rättfärdiga, och hans öron på theras ropande. 17. Men HERrans ansikte står öfwer them som ondt göra, så at han utskrapar theras åminnelse af jorden. 18. Tå the rättfärdige ropa, så hörer HERren, och hjelper them utur all theras nöd. 19. HERren är hardt när them som