Ps. 51. 52. 53. 54. Psalmerne. 575
then i thet fördolda ligger; tu låter mig weta then hemliga wisheten. 9. Skära mig med Isop, at jag må ren warda; twå mig, at jag må sndhwit warda. 10. Låt mig höra glädje och fröjd, at the den som tu förkrossat hafwer, måga fröjda sig. 11. Wänd bort titt ansikte ifrå mina synder, och afplana alla mina missgerningar. 12. Skapa i mig, Gud, et rent hjerta, och gif i mig en ny wiss anda. 13. Förkasta mig icke ifrå titt ansikte, och tag icke tin Helga Anda ifrå mig. 14. Trösta mig igen med tin hjelp, och then frimodige Anden uppehålle mig. 15. Ty jag wil lära öfwerträdarena tina wägar, at syndarena måga wända sig til tig. 16. Fräls mig ifrå blodskulder, Gud, som min Gud och frälsare är; at min tunga må låfwa tin rättfärdighet. 17. HERre, uplåt mina läppar, at min mun må förkunna tin pris. 18. Ty tu hafwer icke lust til offer; eljes wille jag wäl gifwa tig thet; och bränneoffer behaga tig intet. 19. The offer som Gudi behaga, äro en bedröfwad ande; et bedröfwadt och förkrossadt hjerta warder tu, Gud, icke föraktande. 20. Gör wäl mot Zion, efter tin nåd; upbygg murarna i Jerusalem. 21. Tå skola tig behaga rättfärdighetens offer, bränneoffer och heloffer; tå skal man oxar uppå titt altare offra.
52. Psalm. En underwisning Davids, til at föresjunga, 2. Tå Doeg, then Edomeen, kom och bebådade Saul, och sade: Daid är uti Ahimelechs hus kommen. 3. Hwad högmodas tu, tyran, at tu kan skada göra? efter dock Guds godhet ännu dageligen warar. 4. Tin tunga far efter skada, och skär med lögn, såsom en skarp rakeknif. 5. Tu talar hellre ondt än godt, och hellre falskt än rätt. Sela. 6. Tu talar genra alt thet som til förderf tjenar, med en falsk tunga. 7. Therföre skal ock Gud med allo förderfwa tig, och sönderkrossa tig, och utu hyddan rycka tig, och utu the lefwandes land utrota tig. Sela. 8. Och the rättfärdige skola thet se, och frukta sig, och skola le åt honom. 9. Si, thet är then man, som icke höll Gud för sin tröst, utan förlät sig uppå sin stora rikedom, och war mägtig til at göra skada. 10. Men jag skal blifwa såsom et grönt olivträ i Guds hus: jag förlåter mig på Guds godhet altid och förutan ända. 11. Jag tackar tig ewinnerligen; ty tu kan wäl görat: och wil förbida titt namn; ty tine helige hafwa ther fröjd utinnan.
53. Psalm. En underwisning Davids, i chorena, ömsom at föresjunga. 2. The galne säga i sitt hjerta: Thet är ingen Gud til. The dåga intet, och äro en styggelse wordne uti theras onda wäsende. Ingen är som godt gör. 3. Gud såg af himmelen uppå menniskors barn, at han måtte se om ther någon förståndig wore, then efter Gud frågade. 4. Men the äro alle affallne, och allesammans odugelige; ther är ingen som godt gör, ja icke en. 5. Wilja tå the ogerningsmän icke låta säga sig? the ther mitt folk fräta, på thet the skola föda sig. Gud åkalla the intet. 6. Men ther frukta the sig, ther intet at frukta är; ty Gud förskingrar the plågares ben: tu gör them til skam, ty Gud försmår them. 7. Ack! at hjelpen utaf Zion öfwer Israel komma måtte, och Gud sitt fångna folk förlöste; så skulle Jacob fröjda sig, och Israel glad wara.
54. Psalm. En underwisning Davids, til at föresjunga på strängaspel,
