Sida:Bibelen eller den Heliga Skrift (1828).djvu/59

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


höge äro i werldene. Utaf Joseph skola hufwuden warda, och de öfwerste Nazareer ibland sina bröder.

27. BenJamin är en glupande ulf: Om morgonen skall han äta rof; men om aftonen skall han utskifta rofwet.

28. Deße alle äro de tolf Israels slägter, och det är det som deras fader hafwer talat med dem, då han wälsignade dem, hwar med sin besynnerliga wälsignelse.

29. Och han böd dem, och sade till dem: Jag skall samlas till mitt folk; begrafwer mig när mina fäder, i den kulone på Ephrons Hetheens åker;

30. I den dubbelkulone, som ligger emot Mamre i Canaans lande, hwilka Abraham köpte till en arfgrift med åkrenom af Ephron den Hetheen.

31. Der hafwa de begrafwit Abraham och Sara hans hustru: Der hafa de ock begrafwit Isaac och Rebecka hans hustru: Der hafwer jag ock begrafwit Lea;

32. I den åkrenom och de kulone, som af Heths barnom köpt är.

33. Och när Jacob hade lyktat buden till sin barn, lade han sina fötter samman på sängene, led af, och wardt samkad till sitt folk.

Capitel 50.

Joseph begrafwer Jacob, träffar sina bröder, och dör.

1. Då föll Joseph in på sin faders ansigte, och gret, och kyßte honom.

2. Och Joseph befallde sina tjenare läkarena, att de skulle smörja hans fader: Och läkarena smorde Israel;

3. Tilldeß fyratio dagar woro förgångne; ty så länge warade smörjodagarna. Och de Egyptier begreto honom i sjutio dagar.

4. Då nu sörjedagarne ute woro, talade Joseph med Pharaos gårdsfolk, och sade: Hafwer jag funnit nåd för eder, så taler med Pharao, och säger:

5. Min fader hafwer tagit en ed af mig, och sagt: Si, jag dör; begraf mig i mine graf, som jag hafwer grafwit mig i Canaans lande. Så will jag nu fara upp och begrafwa min fader, och komma igen.

6. Pharao sade: Far ditupp, och begraf din fader, som du honom sworit hafwer.

7. Så for Joseph upp till att begrafwa sin fader: Och med honom foro alle Pharaos tjenare, de äldste af hans folk, och alle de äldste i Egypti lande;

8. Dertill allt Josephs folk, och hans bröder, och hans faders folk; allena deras barn, får och fä lefde de i thy landena Gosen.

9. Och foro deßlikes upp med honom wagnar och resenärer, och war en ganska stor skare.

10. Då de nu kommo in på den planen Atad, som ligger in emot Jordan, då höllo de en ganska stor och bitter dödklagan; och han sörjde öfwer sin fader i sju dagar.

11. Och då folket i landet, de Cananeer, sågo det sörjandet på den planen Atad, sade de: De Egyptier sörja der fast. Deraf kallar man det rummet de Egyptiers sorg; hwilket ligger in emot Jordan.

12. Och hans barn gjorde som han dem befallt hade;

13. Och förde honom i Canaans land, och begrofwo honom i den dubbelkulone af åkren, som Abraham med åkrenom köpt hade till arfgrift af Ephron Hetheen, twärtemot Mamre.

14. Så for Joseph åter in i Egypten med sina bröder, och med allom dem som woro farne upp med honom till att begrafwa hans fader; när de hade begrafwit honom.

15. Men Josephs bröder fruktade sig, då deras fader war död, och sade: Kanske att Joseph är oß gramse, och måtte wedergälla oß det onda wi honom gjort hafwe.

16. Derföre läto de säga honom: Din fader gaf befallning för sin död, och sade:

17. Så skolen I säga till Joseph: Käre, förlåt dina bröder deras mißgerning och synd, att de så illa hafwa gjort emot dig. Käre, förlåt oß nu, som ärom dins faders Guds tjenare, denna mißgerning. Men Joseph gret då de sådant talade med honom.