| 594 | En häftig straffpredikan. | Propheten Hesekiel. | Cap. 23. |
fulländad, ty den war fälld, cap. 9, och Herrans eld hade blifwit utgjuten öfwer staden i prophetens åsyn, cap. 10. Så snart den Allsmäktige har fällt en dom, så kan den betraktas såsom fulländad, äfwen om det något litet dröjer, innan den synligen werkställes.
23. Capitel.
Israel och Juda twå skökor.Och HERrans ord skedde till mig, och sade:
2. Du menniskobarn, det woro twå qwinnor, en moders döttrar.
3. Dessa bedrefwo horeri uti Egypten, allt ifrån sin ungdom; der läto de handtera sina bröst, och i ungdomen krama sina spenar;
4. Den äldre hette Ahala, och hennes syster Ahaliba; och jag tog dem till äkta, och de födde mig söner och döttrar; och Ahala hette Samarien, och Ahaliba Jerusalem.
Samarien och Jerusalem, de twå hufwudstäderna i Israels och Juda riken, framställas under liknelsen af twå systrar, som med gräslig otukt försyndade sig allt ifrån ungdomen. Med denna last föreställes afguderiet och alla de stora orenligheter och synder, som dermed woro förenade. I afseende på deras syndiga tänkesätt kallas de en moders döttrar, döttrar af en hednisk, en Hetheisk qwinna, se cap. 16: 3. Samarien kallas den äldre eller den större, emedan Israels rike war af större omfång. Ahala bet. hennes hydda eller tabernakel; hon hade icke Herrans tempel, utan ett afgudatempel, som war hennes eget. Ahaliba bet. mitt tabernakel är i henne, ty i Jerusalem war Herrans tempel. Guds förbund med Juda och Israel framställes också här under bilden af ett äktenskap.
5. Ahala bedref horeri, då jag hade tagit henne, och war brinnande till sina bolare, nemligen till de Assyrier, som till henne kommo;
6. Till herrar och förstar, som med silke beklädde woro, och till alla unga, luftiga karlar, till resenärer (och wagnar):
7. Och bolade med alla dägeliga karlar i Assyrien, och orenade sig med alla deras afgudar, ehwar hon till någon upptänd wardt.
Med afguderiet förenades äfwen en stark böjelse till dessa hedningar och själsförwandtskap med dem.
8. Dertill öfwergaf hon icke sitt horeri med dem uti Egypten, hwilka när henne legat hade ifrån hennes ungdom, och hennes bröst i hennes ungdom kramat, och stort horeri med henne bedrifwit hade.
Det Egyptiska afguderiet och Egyptens synder öfwergåfwo de icke.
9. Då öfwergaf jag henne uti hennes bolares, Assurs barns hand,* till hwilka hon i lust brinnande war. *2 Kon. 17: 3.
10. De upptäckte hennes skam, och togo hennes söner och döttrar bort; men henne dråpo de med swärd; och ryktet kom ut, att denna qwinnan straffad war.
Och ryktet o. s. w. Grt.: Och (bland qwinnorna) utkom det rykte, att de i henne utfört domen. Assyrierna intogo och ödelade Israels rike och dråpo dess innewånare med swärd. Israels land och Samarien blefwo då till skam inför andra folk och länder och deras städer, som här framställas i liknelsen såsom qwinnor.
11. Då nu hennes syster Ahaliba det såg, brann hon i lusta mycket wärre än den andra, och bedref horeri mer än hennes syster:* *Hes. 16: 51.
12. Och war upptänd till Assurs barn,* till herrar och förstar, som till henne wälklädde kommo, till resenärer (och wagnar), och till alla unga lustiga karlar. *Hes. 16: 28.
Långt ifrån att låta warna sig genom det Israelitiska rikets synder och förskräckliga undergång, försyndade sig Juda rike allt mer och mer på samma sätt.
13. Då såg jag, att de båda hade i lika måtto orenat sig:
14. Dock denna bedref sitt horeri mer: ty då hon såg målade män på wäggen i röd färg, de Chaldeers beläte,
15. Begjordade om deras länder, och spetsiga, brokiga hattar på deras hufwud, och alla anseendes woro såsom wäldige män, efter den drägt, som Babels och de Chaldeers barn i deras land hade:
16. Brann hon i lusta till dem, så snart hon dem warse wardt, och sände budskap till dem in uti Chaldeen.
Spetsiga, brokiga hattar (v. 15) bet. de turbaner, som brukades i Österlanden, en lång bindel wirad omkring hufwudet, stundom med en spetsig mössa inuti. Afgudiska målningar woro i Babylon wanliga både i templen och i husen, och lände till förförelse för Judafolket. Så äro också i wåra dagar orena målningar och afbildningar en källa till stora frestelser och synder, en näring för det köttsliga sinnet, som drager hjertat bort ifrån sanningen och bort ifrån gudomliga ting.
17. Då nu Babels barn till henne kommo till att sofwa när henne, wardt
_598.jpg&oldid=346204){kind=link}