| 558 | Davids hor. | 2 Samuels Bok. | Cap. 10, 11. |
woro slagne för Israel, församlade de sig tillhopa.
16. Och HadarEser sände bort, och lät utkomma de Syrer på hinsidan elfwen; och lät deras makt inkomma; och Sobach, HadarEsers härhöfwitsman, drog för dem.
17. Då det war bådadt David, församlade han tillhopa hela Israel, och drog öfwer Jordan, och kom till Helam; och de Syrer skickade sig emot David till att strida med honom.
18. Men de Syrer flydde för Israel; och David slog ihjäl de Syrer, sju hundrade wagnar och fyratio tusende resenärer: dertill slog han Sobach härhöfwitsmannen, så att han blef der död.* *1 Chrön. 19: 18.
700 wagnar, som förde 7000 man, 10 på hwarje wagn. 1 Chrön. 19: 18.
19. Då nu de konungar, som woro under HadarEser, sågo, att de slagne woro för Israel, gjorde de frid med Israel, och wordo dem underdånige. Och de Syrer fruktade sig mer hjelpa Ammons barn.
11. Capitel.
Rabba belägring. Davids hor, mord, hustru.Och då året led, att konungar pläga utdraga, sände David Joab och sina tjenare med honom och hela Israel. att de skulle förderfwa Ammons barn, och de belade Rabba; men David blef i Jerusalem.* *1 Chrön. 19: 8; cap. 20: 1.
Rabba war hufwudstaden i Ammons land.
2. Och det begaf sig, att David om aftons tid stod upp af sin säng, och gick uppå taket af konungshuset, och såg af taket en qwinna twå sig; och qwinnan war ganska dägelig.
Om aftons tid, d. ä.: på eftermiddagen, då hettan aftager. I österlandet är det sed att hwila under de hetaste middagstimmarna. Taken äro flata, med ett wärn rundtomkring, och der pläga innewånarne tillbringa en del af aftonen t friska luften.
3. Och David sände bort, och lät fråga efter qwinnan, och sade: Är icke detta BathSeba, Eliams dotter, Uria den Hetheens hustru?
Uria war en Hethee till härkomsten, men hade sannolikt antagit den Judiska religionen.
4. Och David sände bort bud, och lät hemta henne: och då hon kom in till honom, sof han när henne; men hon renade sig sfrån sin orenlighet,* och gick hem igen till sitt hus. *3 Mos. 15: 18, 19.
5. Och qwinnan wardt hafwande och sände bort och lät förkunna det David och säga: Jag är hafwande worden.
6. Så sände David till Joab, och sade: Sänd till mig Uria den Hetheen. Och Joab sände Uria till David.
7. Och då Uria kom till honom, frågade David, om det stod wäl till med Joab och med folket och med striden.
8. Och David sade till Uria: Gack af i ditt hus, och twå dina fötter. Och då Uria gick utur konungens hus, följde honom straxt efter konungens gåfwa.
9. Och Uria lade sig till att sofwa för dörren af konungens hus, der alla hans herres tjenare lågo, och gick icke neder i sitt hus.
10. Då nu David sagdt wardt: Uria är icke afgången i sitt hus, sade David till honom: Är du icke kommen af marken? Hwi är du icke afgången i ditt hus?
11. Men Uria sade till David: Arken och Israel och Juda blifwa i tjäll,* och Joab, min herre, och min herres tjenare ligga i marken; och jag skulle gå i mitt hus till att äta och dricka och ligga när min hustru? Så sannt som du lefwer och din själ lefwer, jag gör det icke. *4 Mos. 31: 6. 1 Sam. 4: 4.
12. David sade till Uria: Så blif ännu i dag här; i morgon will jag låta dig gä. Så blef Uria i Jerusalem i den dagen och den andra dertill.
13. Och David bjöd honom, att han skulle med honom äta och dricka, och gjorde honom drucken: och om aftonen gick han ut, och lade sig till att sofwa i sin säng med sin herres tjenare, och gick icke af i sitt hus.
Uria beskrifwes såsom en rättskaffens man, hwilken war sin herre fullkomligt tillgifwen, och det drag, som om honom berättas, att han icke framför de andra i hären wille hafwa någon förmon, är ganska rörande. Så mycket wärre och orättwisare war således Davids beteende emot honom.
14. Om morgonen skref David ett bref till Joab, och sänd det med Uria.
15. Och i brefwet skref han alltså: Skicka Uria i striden, der hon allra hårdast är; och wänder eder tillbaka ifrån
_568.jpg&oldid=343564){kind=link}