krig, nu oförsynte stämplingar; en olyckelig Prins, som, utan att äga en Konungs egenskaper, hade intagit en Thron, som skakades af mägtiga uppenbara fiänder, och undergrofs af Abels Söner och Svågrar med hemliga stämplingar. Å ena sidan såg han icke utan olyckeliga Undersåter i rök och dam fly och falla för efterjagande fiänder; å den andra voro icke utan upproriske, som ledsne och förtviflade på sin Konung ville hämnas de storas öfvervålld och sjelfva tidens vedervärdigheter.
Och efter Konung CHRISTOPHER grymmeligen anfäcktades i Jutland och Seland af de Hollstenska Grefvarna, som under förevänning af förmyndarskap för sin Svåger Konung ABELS Söner, Prinsarna WALDEMAR och ERIK, hade gjort ett mägtigt förbund med de Lybska och Brandeburgska emot CHRISTOPHER, så att han icke kunde komma sina betryckta Undersåter i Skåne och Halland till hjällp; affärdade han två Biskopar och femton Riddare till BIRGER Jarl, att begära frid. Efter all liknelse lära de till BIRGER haft i hemlighet fördelacktiga anbud. Ty när