mark fullkomligen skulle biläggas; till hvilket sig ock BIRGER Jarl jämte Konung HÅKAN i egen Person infan. Men Konung CHRISTOPHER kom ändå icke, utan i det stället lät anmoda Jarlen, att han icke allenast ännu ett år ville hafva anstånd med de penningar, som honom efter förra öfverenskommelsen tillkommo, utan ock därhän förmå Konungen i Norige, att han ville vara nögd med mötets uppskof till fölljande året, då han lofvade att, utan ytterligare utdrägt, villja sig i egen Person infinna. BIRGER uträttade väl detta hos Konung HÅKAN, så att ett möte å samma ort fölljande året 1256 värkeligen blef hållet, där Konungarne i Dannemark och Norige jämte Regenten i Sverige sig i egna Personer inställte. Men ock här blef intet uträttadt; Ty utom det Konung CHRISTOPHER nu förrst besvärade sig, att hans Sändebud på sammankomsten år 1253 hade öfverträdt sin Fullmagt, och mer utfäst, än CHRISTOPHER hvarken kunde eller ville hålla, afbröt ock Konung CHRISTOPHER så plötsligen sammankomsten, att han, utan tvifvel af något fattadt misstroende till Konung HÅ-
