Hoppa till innehållet

Sida:Birger Jarl till Bjälbo.pdf/127

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
127
till Bjälbo.

sitt hopp i bägge dessa afsigter uppfylldt. Gemena follket, häpet öfver ett så ovanligt namn och vant att se allt gå genom BIRGERS händer, och nu på vägen att förmälas med en Drottning, mente honom vara Konung, kallade honom så [1] och beviste honom all den heder och vördnad, som äro så oskilljacktige ifrån ett så kjusande namn. Drottningen åter, ehuru mer grundelig i sitt tänkesätt, hade dock alla orsaker i världen att emottaga ett så fördelacktigt anbud. Det endaste, som i början tycktes göra saken tvifvelacktig, var, att hon långt förråt gången i Kloster, hade gjort löfte om ren lefnad, hvilket var en samvetssak att bryta. Men BIRGER hade alla omständigheter för sig. Dannemark var deldt i två stridiga Partier, hvaraf ett höll med Konungen och det andra med Arke-Biskopen. De, som höllo med Arke-Biskopen, kallades Chor-karlar, såsom de där fäcktade emot sin Öfverhet för Chor ock Kyrka. Hufvudmännen för bägge Partien

fruk-
  1. I MARGARET. NICOL. Fil. Abbad. Wadst. Chron. och flerestädes kallas BIRGER Konung öfverallt, cfr. Nott. BENZ. p. 39.