fluten, utan hang tillhopa med Södertörn, som nu kallas Södermallm. Det första historierne tala därom, är att en gammal Svensk Konung i hedendomen af Ynglinga-ätten, benämd AGNE SKJAFR BONDE, som var DAG den vises Son, på sitt segersamma återtåg ifrån Finland, å denna hollmen slagit upp sitt tällt, och hållit biläger med Finska Konungens, FROSTES, fångna Dotter SKJALFVA, i hvilken han var blifven kär. Men hon belönte Konungen illa; harmsen på sin nya Gemål, den hon ej kunde ällska såsom sin Faders baneman, skred hon till den trolösheten, att hon lät slå omkull Tälltstängerna och hänga AGNE upp i ett däröfverstående trä, under det han, öf-
och af honom blef drifven ur tjensten för
otrohet, varit den förrste, som satt sig ned att bo
vid Stocksund. Gemene man har därom en
visa, som så börjas:
Fiskaren: Lax, Lax Lerbak,
Intet kommer du på Bispens fat.
Bisk. svar. Thet svar jag vid min Bispehatt,
Tu skall sofva i tornet i natt.
Fiskaren: Så tackar jag mitt Valmars-segel ock Ekebåt.
Han skiljer mig ock Bispen åt.
