och så vida förbättrad, att hvillken, som sårade eller dräpte någon i sjelf sins hus, eller annar mans hus (dit han hade tagit sin tillflygt) hade en sådan förvärkat all sin ägendom, som skulle skiftas i tre lotter en Konungen, annan Häradet och tredje målsäganden; utom dess skulle den, som gärningen gjorde, vara biltog lagd, till målsäganden fällte för honom förbön, och den biltoge bötte åt Konungen fyratio mark [1].
Härtigen ej nögd, att stiftat en för allmänna och enskilldta säkerheten så högt oundgängelig lag, stiftade en annan likså vigtig om qvinnofrid. Svenska follket, ehuru ifrån urålldriga tider allt för stort, att genom missbruk af krafter, till mankönets vanheder, ofreda det qvinliga slägtet, hade dock ifrån hedenhös vant sig att anse det samma på ett sätt, som föranledde till dess ofredande, dels af en fallsk inbillad ära, dels af kärlek, som däruti var grof, att den kunde ällska utan att vörda. Ur den förra grunden
- ↑ Se Konnng MAGNI Ladulåses Stadga af år 1285, efter WGL. p. 90.