got därvid skulle tadlas, vore det endast sättet till dess utöfvande. Regenter, ömme och ordhållne emot sina Undersåter, gifva väl å ena sidan bevis af sin svaghet, om de lita på sina Grannars löften, när säkrare skäl till frid och gransämja gifvas, och å den andra sällan uppoffra vissa och stora fördelar emot så svaga förbindelser; men trottsa likväl icke så all billighet och rättvisa, att de ock utan sken däraf våga värkställa sina anslag. Således skulle en Minister, hällst i vår upplyste tid, långt ifrån att vårdslösa sitt namn och ryckte genom en så känbar trolöshet, på helt annat sätt i dylik omständighet fört sig up, och ändock nått BIRGERS ändemål. Han skulle lätteligen funnit en tvätydighet i försäkringen, ett ord mer eller mindre, en underlåten Ceremonie, eller något annat sådant, som skulle tjent till skäl att bryta försäkringen. Mer lyckelig därföre i sin Statskonst, än BIRGER, skulle han under sken af rättvisa, gjort sig en heder af samma blod, som befläckat BIRGERS namn, och likväl var för angeläget att ej utgjutas. Men ho gillar
