och således öfverleft Konung ERIK; blef han icke allenast nu, för sin Faders skull, af Konung ERIK och BIRGER förföllgd, förfördelad, och på allt sätt till lif och välfärd försåteligen eftersatt, utan ock omsider bragt i det olyckeliga tillstånd, att icke en gång med trygghet kunna lefva såsom enskilld i det land, hvars Konung han af en ringa omständighet kunnat blifva. Dock kan BIRGERS hämdgirighet emot Junker CARL mycket ursäcktas. BIRGER nog stor att känna, värdera, och belöna förtjenst, som hade i afsigt det allmännas heder och nytta, kunde omögeligen ällska den i sin fiände, och de tårar, hvarmed han hedrade sin stora Slägtinges mull, bevisa nogsamt, att han haft likså stor võrdnad för dess person, som han af nödvändighet och Stats afsigter sett sig tvungen att upoffra honom, för att stadga sin Sons Thron.
Sluteligen bör ock någon underrättelse gifvas om BIRGER Jarls Barn och Efterkommande. Med sin förrsta Gemål, Svenska Prinsessan INGEBORG, synes BIRGER blifvit förmäld förrst efter Ko-