sin korrta regering sökt att förbinda sig dem, emot ERIKS anhang, men sådant kunde dock nu ej rädda honom. Sjelfve Jarlen, FOLKE BENGTSSON, var Prins ERIKS Morbror, och ehuru hans Son SUNE FOLKESSON var SVERKERS Måg, voro de doch bägge i slaget på ERIKS sida
ERIK KNUTSSON intog således en med Kongligt blod flere resor ohelgad Thron, den han i några år besatt med ro, i anseende därtill, att SVERKERS efterlämnade Son, JOHAN, ännu var ett barn, som ej tillät honom att tänka på hämd. Och JOHAN hant ej förr till sina manliga år, än ERIK, likasom för att lämna honom
Chron. Wadst. p. 40. Att därmed bemärkes Gislaryd, beläget ut med Kongslena, är en gissning i Disput. de Wertofta, territorio Westro-Gothiæ p. 10. cfr. Messen. sc. ill. T. 12. p. 111. om sjelfva slaget kunna läsas: Chron. Erici Pom. Eric. Olai lib. III. p. 103. Laur. Petr. in Vit. Sverch. Codex Bureanus hos Hadorph, Lilla Rim-Chr p. 12. Berättelsen efter WGL. p. 94. mon. Eccl. BENZ. p. 15. Dalin. T. 2. p. 170. &c. I Chron. Wisbyens. hos Ludvig T. IX. p. 177. står: Anno 1210. Fuit bellum VI Cal. Augusti in Gielstereen, ubi occisi sunt Sverkerus Rex & Folcho Dux & multi nobiles.
