Den här sidan har korrekturlästs
98
Birger Jarl
heller likade honom KNUT MAGNUSSONS antagna Konunga-namn, och han fan sig i ingen skylldighet, att hjälpa KNUT till en regering, som BIRGER åtminstone bättre förstod att sköta.
Det var alltså BIRGERS lycka, att Folkungarnas enighet var långt mindre, än deras magt. Under detta ankommo till Sverige de utrikes farne Folkungarne med sin utländska krigsmagt, som bestod af Tyskar och Danskar, och fingo något tillopp af sina medhållare i riket. De tågade obehindrade upp åt landet, och lägrade sig vid Herrevads bro utmed Kohlbecks Kyrka i Wässmanland [1]. Där var BIRGER dem
till
- ↑ Våre Historici vilja ej alldeles komma öfverens om orten, där BIRGER ock Folkungarne mött hvarandra. ERICUS OLAI (lib. III. p. 113.) nämner allenast Herrevads bro, utan at tala om sjelfva orten; det samma sker också i st. Rimchr. p. 26. Men icke allenast ett Msc. af henne säger Bron vara belägen i Wäsmanland, utan ock påstås sådant af MESSENIUS, Sc. ill. T. XII. p. 121. och af hans efterföljare. Desutan är ett allmänt tal, att Kolbäcks Kyrka där bredevid blifvit vid detta tillfället byggd af den Biskopp KOHL, som var BIRGER Jarl föllgacktig, på det han dymedelst, efter siu