Den här sidan har korrekturlästs
Hell, Davids son! Där fram du synes skrida,
min harpa ville vidt din ära sprida
och med Johannes prisa ljuf din famn.
Hell, mildhetshöfding, furste af det sanna!
Det sköna sire kronan kring din panna!
Och högst i höjden skalle Hosianna!
Välsignad du, som kom i Herrans namn!
— 76 —
