Den här sidan har korrekturlästs
H. Ö.
Ja likte har du rätt, så lät Dem komma samman
Å lefwa i full ro, i glädie, frögd å gamman,
Som Han wa delecat å walde Lamekiött,
Så går han glad til säng, tro fritt han hwilar sött.
P. G.
Ha, Ha! doid giör Han mä, au har ad woil i tåncken
Han fonnas dau woil öd, ös då ä sul pau skånken
Sin kan han mä reson anfärlana pau Tysk.
Öll Swenska om han wel, öll som oin Munck au Rysk.
Nock sladrad au sa Plöt, nu ha ja madad graussan
Nu gaur hon hoim i dons, doi loja skrina taussan;
Far woil du kära Hauns, nu drar ja hoim i spraung;
Dauck haull wi ska te slutt, nu gäla pau oin gaung.
Ja likte har du rätt, så lät Dem komma samman
Å lefwa i full ro, i glädie, frögd å gamman,
Som Han wa delecat å walde Lamekiött,
Så går han glad til säng, tro fritt han hwilar sött.
P. G.
Ha, Ha! doid giör Han mä, au har ad woil i tåncken
Han fonnas dau woil öd, ös då ä sul pau skånken
Sin kan han mä reson anfärlana pau Tysk.
Öll Swenska om han wel, öll som oin Munck au Rysk.
Nock sladrad au sa Plöt, nu ha ja madad graussan
Nu gaur hon hoim i dons, doi loja skrina taussan;
Far woil du kära Hauns, nu drar ja hoim i spraung;
Dauck haull wi ska te slutt, nu gäla pau oin gaung.
Lyckönskan.
Himlens mäktiga skygd beware De Båda förenta
Sällhets frögd och Lyckones högd, Dem ware förlänta:
Afunds twingande stingande tagg från Er måtte jagas!
Nöje och löje och lust utan pust i ställe nu lagas!
Sorg, bekymmer och alt, det som kan glädjena röra,
GUD af nåde förtag, samt alt hwad oro plä’ gjöra,
Lefwen långliga dar i hugnad lyckliga samman,
Roliga stunder här öke Er år i glädje och gamman.
Döden ändtliga byte Er ro til ewiga frögden,
Där wi glade få se den Nådiga Guden i Högden.
Himlens mäktiga skygd beware De Båda förenta
Sällhets frögd och Lyckones högd, Dem ware förlänta:
Afunds twingande stingande tagg från Er måtte jagas!
Nöje och löje och lust utan pust i ställe nu lagas!
Sorg, bekymmer och alt, det som kan glädjena röra,
GUD af nåde förtag, samt alt hwad oro plä’ gjöra,
Lefwen långliga dar i hugnad lyckliga samman,
Roliga stunder här öke Er år i glädje och gamman.
Döden ändtliga byte Er ro til ewiga frögden,
Där wi glade få se den Nådiga Guden i Högden.
102.
Te Löcke å Wälsegnels, | som han sir hos oss i wår Byu | då | Den lelle, wene å gille Mönsören ifrå Åddewal, | Herr Monsör Hanlengsman | CARL NICOLAUS LILLJA | skulle pockeleras å hobbettas elle som han sir wyas te sammens | mä | Den förhjartans snille å döjdesamme Jomfrue, | Wår Herr Prästemors Sösterdåtter, | som han sier, | Dä Wällborne Fröknet, | Herr Mansell Jomfru | CATHARINA CHARLOTTA | GYLLENGAHM, | På Röö i Hee Såcken den föste dan i Jublemånen 1761, | Önskar jack Ole Husman i Prestegåhln, | Som no tilliga drecker Däras skåhl, | å | Gud gi mäj så lifwet lätt, | Som jä ska drecke skåle rätt. | Götheborg, | Trykt hos Johan Georg Lange, Jun.
Mäj forlåf, bli ecke wone
At en fadej kladdet bone,
Mä et lidet doclament.
Kommer fram i detta lauet,
Fast jä å dä sämste slauet,
Kan jä nåck min reverent.
At en fadej kladdet bone,
Mä et lidet doclament.
Kommer fram i detta lauet,
Fast jä å dä sämste slauet,
Kan jä nåck min reverent.
Jäj ä alti want te wära
Mä å coplamenter gära
Hos förnämlegt Härrefolk:
Allre pla jä wäre blyuer,
Spör Herr Far, om jä no luyuer,
Han har ofta fylt min hålk.
Mä å coplamenter gära
Hos förnämlegt Härrefolk:
Allre pla jä wäre blyuer,
Spör Herr Far, om jä no luyuer,
Han har ofta fylt min hålk.