Sida:Bröllopsseder på Gottland – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift (1906).djvu/22

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
86
NILS LITHBERG.

»Klädningen» af kyrkan får oftast anstå till själfva bröllopsdagen. Vid ingången till kyrkan resas ett par stora björkar, äfvenså i koret — en på hvarje sida om altaret. I brist på löfträd användas på det sista stället vanligen enar. Altaret prydes med krukväxter och nedanför utbredes en schal eller en matta, som beströs med blommor och som utmed kanterna förses med en ranka af blommor och grönt. Endast i undantagsfall klädes numera brudstol.

Fig. 3. Gothems kyrkogård, juli 1905.
O. V. Wennersten fot.

På Hilfelings tid — vid 1800-talets början — var klädseln ännu vida rikligare. Utom »himlarna», om hvilka vi strax skola tala, var huset och gården i öfrigt mera praktfullt utstyrd. Gården var »lagd med påförd sand och beströdd med hackadt granris». »Stora ingången till Bröllopshuset är med Gran och Lingonris beklädd så väl på sidorne som ock ofvanföre, där kransar, kronor, Hjärtan, Rosor och Bouqvetter utgjorde prydnaden — likaså woro de inre dörarne både utan så wäl som innantill beklädde, dock aldramäst Dörren til Bröllopssalen, det största Rummet, eller s. k. Nystugan (Helgdagsrummet). Detta war i synnerhet mycket väl beprydt med girlander, festoner och små Bouqvetter öfwer alla wäggar Fönster och dörar, tillika med skänken — som hade sin Himmel mycket grann och utzirad — gjordt af lingonris, mästandels på lakan fasthäftade till