Sida:Bröllopsseder på Gottland – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift (1907).djvu/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
144
NILS LITHBERG.

Bröllopsseder på Gottland

af

Nils Lithberg.

(Forts.)

Innan vi öfvergå till skildringen af det egentliga bröllopet, torde några anmärkningar rörande bröllopets förlopp i dess helhet först vara på sin plats.[1] Det är tydligt, att det storstilade gottländska bondbröllopet icke förekommer lika hos alla samhällsklasser och under alla förhållanden. Hos »småfolket» firas bröllopet efter några förberedelser i fråga om gästernas plägning en kvällsstund. Möjligen förekommer ett andradagskalas, men därmed är också allt öfverstökadt. I fråga om dagen för bröllopet är man då heller icke så nogräknad. Hos herrskap, »hässkappar», återigen har man mer och mer bildat sig efter stadssederna, där man i matväg o. s. v. iakttager andra vanor samt i fråga om bröllopshögtidligheternas längd och vidlyftigheter vidtager många inskränkningar.

Men icke heller bröllopet hos den burgna allmogeklassen är lika under alla förhållanden. Som vi veta, firas bröllopet vanligen i brudens hem. Skall då brudgummen blifva ingift, d. v. s. för framtiden blifva boende hos brudens föräldrar, är bröllopet slut efter tre eller fyra dagar. Vanligen firades det under denna förutsättning fordom på torsdag, då andradag hölls på fredag. På lördagen var stillestånd, men på söndagen fortsatte man igen, ty då skulle de nygifta »ga ungfålk i körke». Efter middagen på söndagen reste gästerna hem. Numera, då bröllop firas på fredag eller lördag, fortsättas högtidligheterna likväl endast till och med söndag.


  1. Början af denna skildring återfinnes i 2:a häftet af Fataburen 1906.