Sida:Bröllopsseder på Gottland – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift (1907).djvu/17

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
160
NILS LITHBERG.

få vänta både länge och väl, men man borde alltid hålla lif och föra väsen, så att det andra följet kunde på något afstånd märka, hur landet låg, ty man skulle mötas ridande i flygande fläng. Å andra sidan angåfvo skotten, pisksmällarna, musiken och larmet af de ridande, att det väntade följet var i antågande. Man sitter upp; åter en salfva med »smällsveiparna»; man sätter sporrarna i hästarna, och så bär det i väg i rasande fart. Utan att hälsa rida brudens utskickade förbi, sedan de delat sig, hälften på hvar sida om brudgumsföljet. Först när alla kommit förbi, få de vända samt intaga sina platser i det andra tåget, så att spelmannen rider upp bredvid sin kamrat, ungmansdrängen vid brudgummens ungmansdräng och de öfriga karlarna efter det ridande tåget. Detta är emellertid lättare sagdt än gjordt, ty under tiden rider brudgummens folk undan allt hvad tygen hålla, så att i bland en ganska långvarig kappridning kan uppstå.

Så fort emellertid tåget kommit i ordning, höjer nu brudtbonden sin piska till tecken att stanna. Piskorna höjas led för led för att undvika sammanstötningar, och då hela följet stannat, intagas förfriskningar ur det medhafda förrådet. Först nu får man äfven tid att hälsa på hvarandra. Stor stund får dock icke detta taga, ty tiden hastar, och snart sitter man till häst igen, nu ordnade med de två spelmännen i spetsen, därpå brudgummen och brudtbonden, så de två ungmansdrängarna och därpå öfriga ridande två och två som förut. Efter en stund skilja sig ungmansdrängarna från det öfriga följet för att rida i förväg och förkunna för bruden, att brudgummen snart kan väntas.

Alla dessa ryttare — de från brudgummens och de från brudens hem — kallades magar, och den nyss beskrifna färden kallas magefärd, mageridt eller magfyllge — Gutalagens maga-raiþ, om hvilken lagskipningen har allt från 1300-talet haft så stora bekymmer. Till magefärden hörde äfven enligt uppfattningen vid 1800-talets midt det ridande medföljet till kyrkan. Enligt Spegels uppgift skulle på 1600-talet magfärden endast beteckna färden till kyrkan, och enligt ett annat meddelande (från södra Gottland) skulle magfärden endast afse hämtningen af brudgummen till