Sida:Bröllopsseder på Gottland – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift (1907).djvu/22

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
165
BRÖLLOPSSEDER PÅ GOTTLAND.

stannar där. Det är ett af de stämningsfullaste ögonblicken under hela bröllopet. Så brytes tystnaden. Det är brudtbonden som talar:

»Unga brud! Glädjens sällhet är wår önskan.

I sällskap med denne unge man, som kommen är för att med dig i dag knyta äktenskapets heliga band, det band, som endast döden upplösa kan. Detta föreningsband utgör lifvets största glädje och lifvets största sorg, beror på om den ed, I hvarandra i dag inför Gud svärjen, hålles eller brytes. Hålles detta löfte afgifvit inför allvetande Gud, då blir eder sammanlefnad ljuf och lycklig, ty, starke emot alla lifvets besvärligheter, mot elaka menniskors försåt och stämplingar, mot sorger och bekymmer stå tvenne trofasta hjertan, som trogna sitt löfte dela ljuft och lätt. Frid med Gud, frid med nästan och lugn inom eget bröst, se dessa äro förskansningar, emot hvilka elakhet, ilska och onda menniskofunder fåfängt göra sina anfall. Menniskan kläd i purpur eller kläd i dagakarlens ja äfven tiggarens dräkt trotsar, då samvets friden finnes inom dess bröst, då hon eger eget medvettande af att efter förmåga uppfylla sina plikter, visa ömhet för likars nöd, kärlek för maka, barn och förälldrar.

Älskade förälldrar! I som svärförälldrar blifven till denne unge man, som för några timmar sedan lämnade sin kära Födelsebygd, tog ett troget afsked med sina förälldrar och syskon, emottagen honom såsom edert eget barn.

Blifve edert hus alltid glädjens och förnöjsamhetens hemvist. Blifve eder umgängelse förtrolighetens, den inbördes aktningen den innerliga tillgifvenhetens och hjertliga vänskapens trogna kell. Må de stilla husliga dygderna hos eder blifva hemvanda gäster, som under Religionens ledning vandra hand i hand med Edert idoga arbete och under Eder hvila, så skola fliten och mödorna alltid vällsignas af en högre makt och I skola alldrig sakna något af hvad ni behöfver. — Må Edra händelser i verlden blifva hvilka som helst — genom Guds fruktan och dygd, arbete och flit skola I trotsa dem. — Innesluten därföre Guds lära och dygdens bud i hjertats helgedom, och låt derifrån utgå